Unicum

Välviljans aparteid i P1

Varför olika ingångar? Varför har människor med funktionshinder lägre lön än andra?

11 procent av befolkningen mellan 16 och 64 år uppger att deras arbetsförmåga är nedsatt på grund av funktionshinder. Av dessa förvärvsarbetar 56 procent. Motsvarande siffra hos hela befolkningen är 76 procent. Människor med personlig assistent är de som förvärvsarbetar minst. Bara 7 procent av dessa har ett jobb. Män med funktionshinder förvärvsarbetar i högre utsträckning än kvinnor.
21 procent av de personer med funktionshinder som har nedsatt arbetsförmåga uppger att de har utsatts för någon form av diskriminering under den senaste femårsperioden (1999-2004). Hos Handikappsombudsmannen har antalet ärenden som handlar om diskriminering i arbetslivet ökat sedan 2003 (från 50 2003 till 79 2005).
Funktionshindrades dåliga förankring på arbetsmarknaden leder till att de har lägre lön än den övriga befolkningen. Andelen personer som har 75 000 – 120 000 kr i disponibel inkomst är högre än för den övriga befolkningen. 90 procent av dem som har personlig assistent har noll kronor i årsinkomst (2002). Andelen i den övriga befolkningen är drygt 30 procent.
Sedan mitten av 90-talet har förtidspensionerna ökat till mer än det dubbla hos människor i åldrarna 16-49 år. 2002 förtidspensionerades 23 682 människor i denna ålderskategori. 2004 förtidspensionerades 30 225 personer mellan 16 och 49 år. Kvinnor förtidspensioneras i högre utsträckning än män.
Personer med funktionshinder har oftare enbart grundskola än personer utan funktionshinder (25 respektive 19 procent). Var femte person med funktionshinder (23 procent) har en eftergymnasial utbildning jämfört med nästan var tredje av dem som inte har något funktionshinder. Andelen personer med funktionshinder som har eftergymnasial utbildning har ökat från 14-22,7 procent mellan 1996 och 2004.
Uppgifterna är hämtade ur AMS och SCB:s rapport ”Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden – 4:e kvartalet 2004”, som är en tilläggsundersökning till de så kallade AKU-undersökningarna (arbetskraftsundersökningar), och från Försäkringskassan Statistik 2005:6 samt 2003:2.

Hoppa högst upp på sidan